Jag uppfattar mig själv som ärlig, talar om när det är ngt som jag inte gillar eller som jag gillar, försöker att lösa saker som jag uppfattar som fel osv... Men det är så frustrerande när inte alla andra gör samma sak. Har så svårt att förstå att man inte VILL få det att fungera så bra som möjligt på ett så smidigt sätt. Det är än mer frustrerande när det inte är mig själv som det gäller heller. Har hamnat i en situation som inte är min, där jag inte har ngt (eller väldigt lite) att säga till om. Men till slut så får man nog när man känner att det börjar tära på min och Roberts relation, relationen till barnen. Allt på grund av EN enda person...
Det hade varit så skönt att få konfrontera denna personen, tala om exakt vad man känner och få henne att inse att hon beter sig som en stor idiot minst sagt! Att hon äventyrar mer än vad hon någonsin kan ana...
Det hade varit så enkel om vi alla var på samma sätt, fast det hade å andra sidan varit grymt tråkigt om inte annat!!!
Inte nog med att man ska gå igenom allt detta, det är trist väder, känns som de flesta runt omkring en är griniga eller höstdeppiga, finns inget speciellt att göra utan att det blir stort projekt...
Såja, då har man fått gnälla av sig liiite grann iaf! Om jag hade känt att jag hade kunnat gå in på detalj så hade ni fått läsa ända in på morgontimmarna!! Men av hänsyn så gör jag inte det.
Igår hade Majsan en kompis som sov över. Så himla mysigt när det är så goa kompisar! Enda nackdelen är att Majsan kör en "coolare" o kaxigare stil gentemot mig, vilket jag inte gillar. Så det blir att man är tvungen att ta ner henne på jorden lite... Annars så fungerade det superbra. Idag är det nya tag med kalas fram mot kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar